Maarit Bergklint

Igår var jag och familjen hos Amanda i stort sett hela dagen. Vi kom dit vid tvåtiden och gick hem efter åtta. Att det blev så länge beror till största del på ett spel. Närmare bestämt ett tv-spel. Tänk vad roligt det kan vara med ett tv-spel! Jag, Thomas, Elvira och Edvin har för första gången spelat Guitar Hero och det var jättekul, men samtidigt svårare än jag trodde att det skulle vara. Men jag måste säga att det gick ganska bra ändå. Otroligt hur svårt min hjärna kan ha att hålla skillnad mellan olika knappar och när jag ska trycka på vilken. Jag ville hela tiden trycka på rött när det var gult... Det var ju inte så himla lyckat. Och sedan är det stor skillnad på vilken av låtarna som ska spelas. Det var någon låt som var helt omöjlig. Det fanns ingen rim och reson i takten, över huvud taget och jag misslyckades med i stort sett hela låten.

En som glänste med sina skills var Christer, som spelar på hard och expert. Snacka om att det var imponerande... Amanda var också duktig som klarar medium utan problem. Vi övriga fick ha på träningsspelning för att vi skulle klara oss. Annars blev vi utbuade ganska omgående. Och sådant är ju aldrig roligt. Detta nya spel har lett till att hela familjen vill att vi ska köpa en X-box och spelet så att vi kan fortsättta roa oss hemma. Men vi får se hur det blir med den saken. Jag  tycker inte att det är något som man bara köper, inte för de pengarna. För det är ju, i ärlighetens namn, inte speciellt billigt.

Idag har det varit dags att införskaffa skor till barnen, så att de slipper gå i vinterskor nu när våren äntligen har kommit till våra breddgrader. Det gick över förväntan fort. Jag tror att både Edvin och Elvira hade hittat ett par skor var på tre minuter. Vad sägs om det hastighetsrekordet!? I vanliga fall brukar jag få gå med Elvira i flera butiker och det provas skor i minst två timmar, så det var skönt att slippa det. För oss båda två eftersom det är både jobbigt och tidsödande. Edvin brukar kunna hitta skor ganska snabbt men detta var nog rekord för honom också...

Vi tittade också in på Gina Tricot när skoköpen var avklarade. Jag hade två stämpelkort värt 150 kronor och Amanda fick ett av dem. Hon fick med andra ord lite kläder till våren och jag själv köpte två kjolar och en blus. Allt jag behövde betala var 45 kronor. Det var faktiskt riktigt roligt. När jag var där så kom det fram en kvinna och hälsade på mig och jag hamnade i ett tillstånd som de flesta nog någon gång har hamnat i. Jag kände igen henne men kunde inte placera ansiktet eller hitta igen ett namn. Så jag var helt enkelt tvungen att tala om det. Det visade sig att det var en gammal granne till oss sedan tio år tillbaka. Att jag inte kände igen henne kan ha berott på att hon hade gått ner en hel del i vikt och blivit mörk istället för ljus... Men det var lite pinsamt! Vi pratade en stund och hon skrattade när hon såg Elvira. Det var hennes lilla älskling när vi bodde grannar och Elvira var hos henne ganska ofta. Nu tyckte hon att Elvira hade blivit lite större än hon kom ihåg. Lite större, bara!

Nästa måndag är det dags att börja jobba igen och det ska bli roligt att komma tillbaka till skolan. De har rivit väggen mellan mitt klassrum och grupprummet under påsklovet och nu får jag äntligen ett klassrum som har en yta som är vettig i förhållande till att jag undervisar helklasser. Tidigare har det varit så trångt därinne att jag har fått tränga mig fram mellan elever för att kunna röra mig från en elev till nästa, när de har behövt hjälp. Nu slipper jag det och det gör att arbetsmiljön för oss alla blir mycket bättre och trevligare. Nu blir det inte kvavt och varmt så fort och det blir säkerligen inte lika bullrigt heller.

Nu börjar det bli middagsdags och vi ska äta tacotallrik. Mmmm, vad gott det ska bli! Jag är riktigt hungrig och längtar efter att få äta.

Hoppas alla som får äta sig mätta och belåtna ikväll kommer ihåg vilken ynnest det är att få göra det!

/Maarit =D