Höftsmäll för potatisgratäng
Hm, kvällen är ung! Eller är den gammal? Klockan är snart halv nio och jag tycker att jag hamnat lite i landet mitt emellan...
Gick till Coop tidigare i kväll för att handla lite till en potatisgratäng. (Jag ska till en arbetskompis imorgon och det blir knytis. Jag måste med andra ord göra iordning gratängen ikväll eftersom jag inte hinner imorgon.) I alla fall så går jag där i lugnan ro och pratar med Elvira när jag helt plötsligt vurpar. Jag känner att jag bara landar, PANG!, rätt på höger höft. Jag bara ligger kvar en liten stund eftersom jag känner att jag måste göra det. Det är inget sådär graciöst ramlande, som det var när jag var yngre. Bara tjofa, och så ligger jag där... Blev lite snopen, måste jag erkänna :o Illa mig gjorde jag också! Lär nog få ett rejält blåmärke på nämnda höft, samt att det värker i höger hand... Det värsta var att Elvira tänkte hålla i mig resten av promenaden... Men snälla!!! Där går gränsen. Hellre kryper jag på alla fyra hela vägen!!!
Oh, vad det är roligt att gnälla! Och det är ju synd att inte göra det när jag kan ;)
Potatisgratängen är färdig, ifall någon undrar... Men den höll på att bli mer än färdig, eftersom jag glömde att den stod i ugnen. Det är tur att jag har en fungerande näsa, min ålder till trots! Kände lukten av att det var något som "bakades" i ugnen och kunde rädda den innan den blev förstörd. Det hade inte varit kul att ta med en stor kolbit imorgon.
Det är många som har varit inne och läst min blogg!!! Jag blir väldigt förvånad eftersom jag knappt känner någon. Ja, eller känner någon... Jag känner ju en hel del folk men det är ju ingen av dem som läser bloggar. Jag tror att det är mest Amandas och Elviras kompisar och eventuellt några elever till mig. Kul i alla fall, fast jag hade inte förväntat mig mer än två läsare när jag började blogga. (Mina döttrar, naturligtvis!) Ja, och så jag själv då! Jag tycker ju att min blogg är skitkul och jättebra och bara häftig och cool och... =D Eller hur???
Ni som läser kan väl lämna en hälsning! Jag blir så glad då!!!
Kom ihåg att säga hej till någon du inte känner och ge dem ett leende! Då blir deras dag lite mer värd!
/Maarit
Gick till Coop tidigare i kväll för att handla lite till en potatisgratäng. (Jag ska till en arbetskompis imorgon och det blir knytis. Jag måste med andra ord göra iordning gratängen ikväll eftersom jag inte hinner imorgon.) I alla fall så går jag där i lugnan ro och pratar med Elvira när jag helt plötsligt vurpar. Jag känner att jag bara landar, PANG!, rätt på höger höft. Jag bara ligger kvar en liten stund eftersom jag känner att jag måste göra det. Det är inget sådär graciöst ramlande, som det var när jag var yngre. Bara tjofa, och så ligger jag där... Blev lite snopen, måste jag erkänna :o Illa mig gjorde jag också! Lär nog få ett rejält blåmärke på nämnda höft, samt att det värker i höger hand... Det värsta var att Elvira tänkte hålla i mig resten av promenaden... Men snälla!!! Där går gränsen. Hellre kryper jag på alla fyra hela vägen!!!
Oh, vad det är roligt att gnälla! Och det är ju synd att inte göra det när jag kan ;)
Potatisgratängen är färdig, ifall någon undrar... Men den höll på att bli mer än färdig, eftersom jag glömde att den stod i ugnen. Det är tur att jag har en fungerande näsa, min ålder till trots! Kände lukten av att det var något som "bakades" i ugnen och kunde rädda den innan den blev förstörd. Det hade inte varit kul att ta med en stor kolbit imorgon.
Det är många som har varit inne och läst min blogg!!! Jag blir väldigt förvånad eftersom jag knappt känner någon. Ja, eller känner någon... Jag känner ju en hel del folk men det är ju ingen av dem som läser bloggar. Jag tror att det är mest Amandas och Elviras kompisar och eventuellt några elever till mig. Kul i alla fall, fast jag hade inte förväntat mig mer än två läsare när jag började blogga. (Mina döttrar, naturligtvis!) Ja, och så jag själv då! Jag tycker ju att min blogg är skitkul och jättebra och bara häftig och cool och... =D Eller hur???
Ni som läser kan väl lämna en hälsning! Jag blir så glad då!!!
Kom ihåg att säga hej till någon du inte känner och ge dem ett leende! Då blir deras dag lite mer värd!
/Maarit
Kommentarer
Postat av: elvira bergklint
Jag tycker ju faktiskt att du borde skriva att det är pga mig som din blogg faktiskt är så häftig och cool. Eller?! :D
Postat av: amanda
Hahaha... tur att du kom ihåg den! Jag skulle äta en färdig pizza som man bara värmer. Jag glömde bort den och när jag kom på att den låg i ugnen så gick jag dit och där låg det en kolbit. O jag som var så hungrig!
Trackback
