Från tv till bio
Söndag kväll och jag har haft tvättstuga. Jag har också suttit och rättat prov samt bedömt en del elevers prestationer i svenska nationella proven. Det är så svårt!!! Det är med andra ord inget som jag tycker om att göra :/
Ikväll visas Bond-filmen med den nya skådisen. Ni vet vem jag menar. Jag tror att det har kommit en till film med honom sedan denna gick på bio. Jag har inte sett den så jag tänkte kolla och se om den är så bra som jag har hört. Jag är ju lite förtjust i de gamla Bond-filmerna och jag känner ett litet tvivel för denna. Antagligen för att jag har fått för mig att den är lite annorlunda i sin framtoning jämfört med de tidigare.
På tal om filmer: Jag skulle ju se M'än som hatar kvinnor förra söndagen tillsammans med en kompis. Tror ni inte att den var slutsåld när vi kom dit!!! Typiskt, va'? Och jag som verkligen ville se den. Vi gick och såg Taken med Liam Neeson. Den var hyfsad men lite väl hjälteglorifierad. En tuffing som ingen kan ta och som ingen kan besegra. Typiskt Hollywoodglamour: Jämför med Rambo! Skjuter en kula och fyrtio män faller ner döda, ungefär. Nja, det kanske inte var riktigt lika illa men nästan... Den gav i alla fall traffiking ett ansikte och gjorde mig lite nervös för mina flickor. De kommer inte att få åka iväg ut i världen hur som helst efter detta. Det finns mer skit där ute än man kan tro...
Lita inte på någon du inte känner, utan ha alltid en gnutta misstänksamhet till övers för okända män(niskor).
/Maarit =D
Ikväll visas Bond-filmen med den nya skådisen. Ni vet vem jag menar. Jag tror att det har kommit en till film med honom sedan denna gick på bio. Jag har inte sett den så jag tänkte kolla och se om den är så bra som jag har hört. Jag är ju lite förtjust i de gamla Bond-filmerna och jag känner ett litet tvivel för denna. Antagligen för att jag har fått för mig att den är lite annorlunda i sin framtoning jämfört med de tidigare.
På tal om filmer: Jag skulle ju se M'än som hatar kvinnor förra söndagen tillsammans med en kompis. Tror ni inte att den var slutsåld när vi kom dit!!! Typiskt, va'? Och jag som verkligen ville se den. Vi gick och såg Taken med Liam Neeson. Den var hyfsad men lite väl hjälteglorifierad. En tuffing som ingen kan ta och som ingen kan besegra. Typiskt Hollywoodglamour: Jämför med Rambo! Skjuter en kula och fyrtio män faller ner döda, ungefär. Nja, det kanske inte var riktigt lika illa men nästan... Den gav i alla fall traffiking ett ansikte och gjorde mig lite nervös för mina flickor. De kommer inte att få åka iväg ut i världen hur som helst efter detta. Det finns mer skit där ute än man kan tro...
Lita inte på någon du inte känner, utan ha alltid en gnutta misstänksamhet till övers för okända män(niskor).
/Maarit =D
Konserter, glasögon och talande blommor!!!
Ja. Nu har ytterligare en arbetsvecka gått förbi och det har varit riktigt roligt på jobbet. Elvira (min yngsta dotter) har haft PRAO och valde att vara med mamma på hennes jobb! Det var både roligt och oväntat... Jag har alltså haft med mig henne denna vecka och hon tyckte att det var väldigt roligt att vara med. Hon trivs med skolan och tyckte att mina elever var jättefina. Roliga och glada, och hon har ju så rätt!!! Synd att hon inte kan vara med mig nästa vecka också, då hon egentligen skulle ha ytterligare en vecka, men hon är med i Chorus (eller stavas det Korus?) och de har flera föreställningar. På onsdag, torsdag och fredag nästa vecka sjungs och spelas det en Queens-konsert på Tonhallen. Gå och se den. Det ska jag göra på torsdag kväll! Kammarorkestern samt en del artister kommer att medverka tillsammans med kören som Elvira är med i och det blir träningar och uppträdanden hela veckan för henne, med andra ord. Hon skulle själv vilja följa med men hon har ju detta också, som säkert blir jätteroligt!!! Men kanske inte lika roligt som det skulle ha varit att vara med mig... ;)
Idag var jag i alla fall och hämtade mina nya glasögon och en ny värld öppnade sig för mig. Nu ser jag när jag läser och när jag tittar på långt håll. Det gjorde jag inte förut. Ja, inte bra när jag läste i alla fall. Då fick jag ta av mig glasögonen och när jag hade linser fick jag använda läsglasögon. Nu blir det lite lättare att läsa på jobbet, hemma och bara en sådan enkel sak att jag ser vad som står på mobilen utan att behöva dra till med en gissning mellan varven. Jag känner mig rätt nöjd faktiskt. Ser t.o.m. bra när jag sitter vid datorn. Förut har jag inte tänkt på hur pass dåligt jag har sett men jag känner en stor skillnad nu... Det är alltid lätt att vara efterklok.
Nu är det snart dags att sätta sig och titta på finalen av Let's dance. Jag hoppas att Magnus Samuelsson vinner för han är ju så himla go' och han dansar helt fantastiskt bra med tanke på den kroppshydda som han har. Han är STOR!!! Jag kan inte riktigt fatta att han klarar av att dansa så pass bra som han gör. Han är ju inte någon Fred Astaire (om nu någon som läser det här vet vem han var!) men han är duktig... Det tycker i alla fall jag!
I helgen är det nog dags att sätta om blommorna... Jag tror att mina blommor försöker att tala om det för mig. I morse ramlade en blomma ner på golvet och drog ner en av ljusstakarna i kristall som jag och Thomas fick i bröllopspresent för arton år sedan. Den ramlade ner eftersom den var så tung och krukan var för liten. Det är dags att åtgärda det nu innan alla blommor börjar att hoppa ner från fönsterbrädorna!!! Är det någon annan som varit med om något liknande? Ja, antagligen men jag får lite dåligt samvete när jag har skött om dem så dåligt och det känns som om de försöker tala om för mig att de inte mår bra nu :o
Kom ihåg att sköta er nu. Gör inget som jag skulle göra!
/Maarit =D
Idag var jag i alla fall och hämtade mina nya glasögon och en ny värld öppnade sig för mig. Nu ser jag när jag läser och när jag tittar på långt håll. Det gjorde jag inte förut. Ja, inte bra när jag läste i alla fall. Då fick jag ta av mig glasögonen och när jag hade linser fick jag använda läsglasögon. Nu blir det lite lättare att läsa på jobbet, hemma och bara en sådan enkel sak att jag ser vad som står på mobilen utan att behöva dra till med en gissning mellan varven. Jag känner mig rätt nöjd faktiskt. Ser t.o.m. bra när jag sitter vid datorn. Förut har jag inte tänkt på hur pass dåligt jag har sett men jag känner en stor skillnad nu... Det är alltid lätt att vara efterklok.
Nu är det snart dags att sätta sig och titta på finalen av Let's dance. Jag hoppas att Magnus Samuelsson vinner för han är ju så himla go' och han dansar helt fantastiskt bra med tanke på den kroppshydda som han har. Han är STOR!!! Jag kan inte riktigt fatta att han klarar av att dansa så pass bra som han gör. Han är ju inte någon Fred Astaire (om nu någon som läser det här vet vem han var!) men han är duktig... Det tycker i alla fall jag!
I helgen är det nog dags att sätta om blommorna... Jag tror att mina blommor försöker att tala om det för mig. I morse ramlade en blomma ner på golvet och drog ner en av ljusstakarna i kristall som jag och Thomas fick i bröllopspresent för arton år sedan. Den ramlade ner eftersom den var så tung och krukan var för liten. Det är dags att åtgärda det nu innan alla blommor börjar att hoppa ner från fönsterbrädorna!!! Är det någon annan som varit med om något liknande? Ja, antagligen men jag får lite dåligt samvete när jag har skött om dem så dåligt och det känns som om de försöker tala om för mig att de inte mår bra nu :o
Kom ihåg att sköta er nu. Gör inget som jag skulle göra!
/Maarit =D
Från människor till språkvård
Idag vill jag berätta om det underbara äldre paret som jag träffade på bussen idag. Jag satt på platserna som i första hand är för äldre, handikappade och gravida. När ett äldre par, som båda gick med käpp och hade svårt att ta sig fram, klev på bussen så satte jag mig på platserna mitt emot, för att de skulle slippa åka baklänges. Kvinnan och mannen tackade mig för att jag var så vänlig och sedan började vi att prata med varandra. Främst om vintervädret och att det var roligare med en vit vinter än med en slaskig och isig vinter. Både kvinnan och mannen var så himla gulliga. Verkligt trevliga och snälla människor som brydde sig om varandra. När jag skulle kliva av så önskade jag dem en fortsatt trevlig dag och då tackade de för det och för mitt trevliga sällskap. Tänk vad jag saknar att jag aldrig har haft några mor- eller farföräldrar!!! Eller att jag hade en morfar fram till att jag var tre år och att han sedan dog. Honom minns jag och jag saknar faktiskt honom fortfarande. Han var så snäll och gullig och han gav mig mycket under den korta tid som jag fick ha honom... Så alla ni där ute som har era mor- och/eller farföräldrar kvar: Ta vara på tiden med dem!
Jag har sedan sist sökt en tjänst som språkvårdare på CSN. Vad är en språkvårdare undrar säkert närmare 100% av läsarna (två stycken!). Det är en person som korrekturläser vissa texter, i samarbete med ämnes-/yrkeskunniga författar texter som ska läsas av kunder/klienter, arbetar med språklig utbildning både i tal- och textform av personal i företaget, o.s.v., m.m., etc.! Nu blev ni mycket klokare, va'? Det är ett yrke som utbildningsmässigt ligger väldigt nära en pedagog i svenska och svenska som andraspråk. När jag kollade vad som krävdes i utbildningen av en språkvårdare så hade jag alla momenten i min utbildning (+några till!). Jag är alltså kvalificerad att söka och nu hoppas jag att jag åtminstonde ska få komma på en intervju...
När det gäller den språkliga sidan så tycker jag att det är ganska skönt att blogga. Jag slipper att hela tiden sitta och kontrollera alla uttryck och meningsbyggnader och stavning och... Ja, ni förstår vad jag menar. Jag behöver bara skriva och så blir det som det blir. Det är en skön skillnad från min yrkesverksamhet, där jag hela tiden måste gå på tå när det gäller dessa bitar. Att bara skriva och inte bry sig så mycket om hur slutresultatet ser ut. Jag antar att det inte blir så många fel i alla fall men ett och annat slinker igenom. Mest för att jag struntar i att läsa igenom innan jag lägger ut texten i bloggen! Uppkäftigt eller...?!?! Jag antar att det är mitt lilla sätt att göra revolt mot etablissemanget. Inte för att det ger några större vågor på havet eller så, men jag är inte direkt någon revolutionär.
Här tänkte jag bjuda på lite ögongodis! Ta en titt på min kille (Hedgar) och njut av hans vackra yttre!!!
Visst är han snygg? Och han har tagit på sig en alldeles vit skjorta för att vara så fin han bara kan...
Tills vi hörs nästa gång! Ta det lugnt ute på de hala gatorna och trottoarerna! Det är halt och förrädiskt...
/Maarit =D
Jag har sedan sist sökt en tjänst som språkvårdare på CSN. Vad är en språkvårdare undrar säkert närmare 100% av läsarna (två stycken!). Det är en person som korrekturläser vissa texter, i samarbete med ämnes-/yrkeskunniga författar texter som ska läsas av kunder/klienter, arbetar med språklig utbildning både i tal- och textform av personal i företaget, o.s.v., m.m., etc.! Nu blev ni mycket klokare, va'? Det är ett yrke som utbildningsmässigt ligger väldigt nära en pedagog i svenska och svenska som andraspråk. När jag kollade vad som krävdes i utbildningen av en språkvårdare så hade jag alla momenten i min utbildning (+några till!). Jag är alltså kvalificerad att söka och nu hoppas jag att jag åtminstonde ska få komma på en intervju...
När det gäller den språkliga sidan så tycker jag att det är ganska skönt att blogga. Jag slipper att hela tiden sitta och kontrollera alla uttryck och meningsbyggnader och stavning och... Ja, ni förstår vad jag menar. Jag behöver bara skriva och så blir det som det blir. Det är en skön skillnad från min yrkesverksamhet, där jag hela tiden måste gå på tå när det gäller dessa bitar. Att bara skriva och inte bry sig så mycket om hur slutresultatet ser ut. Jag antar att det inte blir så många fel i alla fall men ett och annat slinker igenom. Mest för att jag struntar i att läsa igenom innan jag lägger ut texten i bloggen! Uppkäftigt eller...?!?! Jag antar att det är mitt lilla sätt att göra revolt mot etablissemanget. Inte för att det ger några större vågor på havet eller så, men jag är inte direkt någon revolutionär.
Här tänkte jag bjuda på lite ögongodis! Ta en titt på min kille (Hedgar) och njut av hans vackra yttre!!!
Visst är han snygg? Och han har tagit på sig en alldeles vit skjorta för att vara så fin han bara kan...
Tills vi hörs nästa gång! Ta det lugnt ute på de hala gatorna och trottoarerna! Det är halt och förrädiskt...
/Maarit =D
Ljuv musik och skrällande oljud
Idag har jag varit på Kulturskolan eftersom Edvin ville prova på att spela på de olika instrument som han kan välja mellan. Han fyller ju 10 år den första april och börjar alltså i fyran till hösten. Då är det dags att börja med ett instrument om man vill. Och Edvin vill! När vi var på väg dit så mötte vi en granne. Samtalet som följde löd:
- Hej! sa grannen.
- Nämen hej! svarade jag. Jag såg dig inte, fortsatte jag.
- Jag kände inte igen dig, svarade hon. Men jag kände igen Edvin fast han har blivit så stor.
- Ja, han har vuxit mycket, instämde jag.
- Ja, de växer som ogräs, sa hon, och våra vägar skiljdes.
Då tittade Edvin på mig och sa:
- Vilken tur att jag inte är ett ogräs! Då skulle jag bli bortrensad, lagd i en kompost, uppäten av maskar och sedan skulle de bajsa ut mig som jord och sedan blir man pimpad med blommor!
Jag har inte en aning om hur den hjärnan fungerar men han är fyndig... Eller hur?!
Väl på Kulturskolan så var det ett ljud utan dess like. Allt som hördes var alla ungar som provade att spela på instrument som de inte behärskar. Det är allt annat än ljuv musik. Men de hade i alla fall spelglädje! Edvin var mest förtjust i kontrabas och cello. Han vill nog helst välja cello.
Efter besöket på Kulturskolan så var jag till optikern. Jag ska köpa nya glasögon och så var jag tvungen att checka så att linserna funkar som de ska... Jag hittade ett par bågar som jag valde och de är faktiskt snygga. Tycker jag i alla fall.
Imorgon ska jag först gå på restaurang och äta med en kompis. Tror att vi ska äta på Tandoori och efteråt ska vi gå på bio och se Män som hatar kvinnor. Jag är lite kluven eftersom jag har lästa alla tre böckerna av Stieg Larsson och min tidigare erfarenhet är att boken är bättre än filmen... Och Larssons böcker är suveränt bra! Jag älskar thrillers och deckare och allt annat som hamnar i den genren och jag tycker att Larssons böcker är i världsklass. Otroligt synd att han skulle dö innan han hann njuta av frukterna av sin framgång. Synd också att han inte hann skriva fler böcker! Om nu någon som läser detta skulle vara intresserad av att läsa liknande böcker så läs Dennis Lehane. Han har skrivit flera böcker och några av de mest glänsade bland alla hans pärlor är Rött regn samt Patient 67.
Ett tips om du vill se en film och läsa boken. Läs boken efter att du sett filmen. Du blir inte lika besviken på filmen då. Jag tror att det är så att när man läser en bok så bildar man sig en egen uppfattning om allt i boken: karaktärer, miljöer, händelser, m.m.. När du sett filmen så passar hjärnan in allt detta efter din redan i förväg programmerade uppfattning.
Kom ihåg att ha lite kvalitetstid för dig själv, så mår du bättre!
/Maarit =D
- Hej! sa grannen.
- Nämen hej! svarade jag. Jag såg dig inte, fortsatte jag.
- Jag kände inte igen dig, svarade hon. Men jag kände igen Edvin fast han har blivit så stor.
- Ja, han har vuxit mycket, instämde jag.
- Ja, de växer som ogräs, sa hon, och våra vägar skiljdes.
Då tittade Edvin på mig och sa:
- Vilken tur att jag inte är ett ogräs! Då skulle jag bli bortrensad, lagd i en kompost, uppäten av maskar och sedan skulle de bajsa ut mig som jord och sedan blir man pimpad med blommor!
Jag har inte en aning om hur den hjärnan fungerar men han är fyndig... Eller hur?!
Väl på Kulturskolan så var det ett ljud utan dess like. Allt som hördes var alla ungar som provade att spela på instrument som de inte behärskar. Det är allt annat än ljuv musik. Men de hade i alla fall spelglädje! Edvin var mest förtjust i kontrabas och cello. Han vill nog helst välja cello.
Efter besöket på Kulturskolan så var jag till optikern. Jag ska köpa nya glasögon och så var jag tvungen att checka så att linserna funkar som de ska... Jag hittade ett par bågar som jag valde och de är faktiskt snygga. Tycker jag i alla fall.
Imorgon ska jag först gå på restaurang och äta med en kompis. Tror att vi ska äta på Tandoori och efteråt ska vi gå på bio och se Män som hatar kvinnor. Jag är lite kluven eftersom jag har lästa alla tre böckerna av Stieg Larsson och min tidigare erfarenhet är att boken är bättre än filmen... Och Larssons böcker är suveränt bra! Jag älskar thrillers och deckare och allt annat som hamnar i den genren och jag tycker att Larssons böcker är i världsklass. Otroligt synd att han skulle dö innan han hann njuta av frukterna av sin framgång. Synd också att han inte hann skriva fler böcker! Om nu någon som läser detta skulle vara intresserad av att läsa liknande böcker så läs Dennis Lehane. Han har skrivit flera böcker och några av de mest glänsade bland alla hans pärlor är Rött regn samt Patient 67.
Ett tips om du vill se en film och läsa boken. Läs boken efter att du sett filmen. Du blir inte lika besviken på filmen då. Jag tror att det är så att när man läser en bok så bildar man sig en egen uppfattning om allt i boken: karaktärer, miljöer, händelser, m.m.. När du sett filmen så passar hjärnan in allt detta efter din redan i förväg programmerade uppfattning.
Kom ihåg att ha lite kvalitetstid för dig själv, så mår du bättre!
/Maarit =D
Life's a bitch!
Jaha! Hur roligt är det med denna ekonomiska kris, som far fram som en skogsbrand över världen, på en skala? Nu ska det skäras överallt. Även där det egentligen inte borde skäras så mycket. Jag talar om skolan...
Här i Sundsvall ska ett stort antal lärare och annan skolpersonal bort. Jag är en av dem. Det är deprimerande att veta att nu ska jag ut och leta jobb i ett klimat där det i stort sett inte finns arbete att få :(
Det är inte bara skolan som drabbas, utan även vård och omsorg. Många är de människor som ska bort ifrån anställningar och hur påverkar detta alla dem som är kvar? Detta är naturligtvis en retorisk fråga, då de flesta kan räkna ut att det kommer att bli en större arbetsbelastning på alla dem som får behålla sitt arbete. Undrar hur många som kommer att "gå in i väggen" på kuppen...
Själv blir jag så ledsen, eftersom jag kommer att få lämna mina elever, som jag tycker om så mycket, samt alla mina fina arbetskamrater. En del av mina elever är också upprörda. De måste byta lärare och tycker naturligtvis att det är dåligt eftersom de trivs med mig. Life's a bitch, isn't it?!
Näe, nu ska jag sluta gnälla och rätta lite samt sätta mig och söka jobb. Jag kanske kan få anställning som vd någonstans?!?!
Kom ihåg att hålla hårt i hatten när det blåser!
/Maarit =D
Här i Sundsvall ska ett stort antal lärare och annan skolpersonal bort. Jag är en av dem. Det är deprimerande att veta att nu ska jag ut och leta jobb i ett klimat där det i stort sett inte finns arbete att få :(
Det är inte bara skolan som drabbas, utan även vård och omsorg. Många är de människor som ska bort ifrån anställningar och hur påverkar detta alla dem som är kvar? Detta är naturligtvis en retorisk fråga, då de flesta kan räkna ut att det kommer att bli en större arbetsbelastning på alla dem som får behålla sitt arbete. Undrar hur många som kommer att "gå in i väggen" på kuppen...
Själv blir jag så ledsen, eftersom jag kommer att få lämna mina elever, som jag tycker om så mycket, samt alla mina fina arbetskamrater. En del av mina elever är också upprörda. De måste byta lärare och tycker naturligtvis att det är dåligt eftersom de trivs med mig. Life's a bitch, isn't it?!
Näe, nu ska jag sluta gnälla och rätta lite samt sätta mig och söka jobb. Jag kanske kan få anställning som vd någonstans?!?!
Kom ihåg att hålla hårt i hatten när det blåser!
/Maarit =D
En katt, en katt...
Jag har varit och surat i helgen. Näe, inte på vågor utan på nätet. Jag har kollat upp bengalen. (En kattras, för er som inte vet) Och jag vill ha en. De är så vackra att det inte är klokt. Jag blir sjuk i kroppen bara jag ser dem. Men det finns en liten hake. Ja, liten och liten. Den är ju ganska stor. Närmare bestämt så är den åttatusen kronor stor...
Min familj tycker att det är alldeles för stor summa pengar att betala för en katt, men jag vet inte om jag bryr mig om vad de tycker så hemskt mycket. Jag tycker att katten är helt underbart, fantastiskt vacker. Och det är en trevlig ras också. Social, den blir faktiskt lite som en hund. Följer dig och vill vara med och hjälpa till när man ska göra något. Det låter väldigt trevligt. Det är lite annorlunda mot för Hedgar. Han är katt på distans... :)
Bengalen gillar också vatten. De kan till och med vilja duscha och/eller bada. Det vore trevligt med en kompis när jag tar en dusch... Och så apporterar de så den kan hämta tvålen om jag skulle tappa tvålen!
Se på bilden så kan ni förstå vad jag snackar om!!
Jag fortsätter att drömma och titta på bilder tills jag får händerna på ett riktigt praktexemplar som Ghandi här ovanför. Han är en hane som finns hos Leopardette's (ni hittar fler bilder på www.leopardettes.se).
Sträck på dig och känn dig stolt. Du är unik!!!
/Maarit =D
Min familj tycker att det är alldeles för stor summa pengar att betala för en katt, men jag vet inte om jag bryr mig om vad de tycker så hemskt mycket. Jag tycker att katten är helt underbart, fantastiskt vacker. Och det är en trevlig ras också. Social, den blir faktiskt lite som en hund. Följer dig och vill vara med och hjälpa till när man ska göra något. Det låter väldigt trevligt. Det är lite annorlunda mot för Hedgar. Han är katt på distans... :)
Bengalen gillar också vatten. De kan till och med vilja duscha och/eller bada. Det vore trevligt med en kompis när jag tar en dusch... Och så apporterar de så den kan hämta tvålen om jag skulle tappa tvålen!
Se på bilden så kan ni förstå vad jag snackar om!!
Jag fortsätter att drömma och titta på bilder tills jag får händerna på ett riktigt praktexemplar som Ghandi här ovanför. Han är en hane som finns hos Leopardette's (ni hittar fler bilder på www.leopardettes.se).
Sträck på dig och känn dig stolt. Du är unik!!!
/Maarit =D
Mmmmmat!!!
Mmm, vilken god mat jag åt igår kväll. Det var rent underbart! För alla dem som gillar god mat, här får ni receptet på en väldigt enkel förrätt:
Sätt in ugnen på 200 grader.
Ingredienser - en brietårta, en lök och två tomater.
Tillagning - lägg brietårtan i en form, hacka löken och tomaterna och rör ihop detta i en röra, lägg röran på tårtan, stoppa in den i ugnen i 15 minuter och voilà: ett stycke förrätt är klar att avnjutas.
Väldigt gott för alla dem som älskar brieost. Det gör jag!!!
Annars var det mycket prat och diskussioner och skratt igår. Jag kom dit kl.18.00, ganska precis och åkte hem 00.30. Där emellan hanns det med mycket.
Jag träffade en liten kattjej också (och jag kan lova mitt liv på att det var en hona!) som var otroligt kelig och trevlig. Det är annat mot för Hedgar som jag och alla andra bara får kela med på kattens egna tider och villkor.
Idag har jag inte gjort något. Alldeles för trött och slut. Ingen energi (undrar om Red Bull hjälper?). Tänker inte göra något heller utan bara vänta på att dagen ska ta slut (det blir alltså ingen Red Bull!). Men imorgon däremot. Då tänker jag uträtta underverk... igen!
Kom ihåg att vila! Då blir kroppen glad... (Skänker en tanke till Amanda som är sjuk och som också hoppas att Timrå IK ska vinna kvartsfinalerna nu!)
/Maarit =D
Sätt in ugnen på 200 grader.
Ingredienser - en brietårta, en lök och två tomater.
Tillagning - lägg brietårtan i en form, hacka löken och tomaterna och rör ihop detta i en röra, lägg röran på tårtan, stoppa in den i ugnen i 15 minuter och voilà: ett stycke förrätt är klar att avnjutas.
Väldigt gott för alla dem som älskar brieost. Det gör jag!!!
Annars var det mycket prat och diskussioner och skratt igår. Jag kom dit kl.18.00, ganska precis och åkte hem 00.30. Där emellan hanns det med mycket.
Jag träffade en liten kattjej också (och jag kan lova mitt liv på att det var en hona!) som var otroligt kelig och trevlig. Det är annat mot för Hedgar som jag och alla andra bara får kela med på kattens egna tider och villkor.
Idag har jag inte gjort något. Alldeles för trött och slut. Ingen energi (undrar om Red Bull hjälper?). Tänker inte göra något heller utan bara vänta på att dagen ska ta slut (det blir alltså ingen Red Bull!). Men imorgon däremot. Då tänker jag uträtta underverk... igen!
Kom ihåg att vila! Då blir kroppen glad... (Skänker en tanke till Amanda som är sjuk och som också hoppas att Timrå IK ska vinna kvartsfinalerna nu!)
/Maarit =D
Höftsmäll för potatisgratäng
Hm, kvällen är ung! Eller är den gammal? Klockan är snart halv nio och jag tycker att jag hamnat lite i landet mitt emellan...
Gick till Coop tidigare i kväll för att handla lite till en potatisgratäng. (Jag ska till en arbetskompis imorgon och det blir knytis. Jag måste med andra ord göra iordning gratängen ikväll eftersom jag inte hinner imorgon.) I alla fall så går jag där i lugnan ro och pratar med Elvira när jag helt plötsligt vurpar. Jag känner att jag bara landar, PANG!, rätt på höger höft. Jag bara ligger kvar en liten stund eftersom jag känner att jag måste göra det. Det är inget sådär graciöst ramlande, som det var när jag var yngre. Bara tjofa, och så ligger jag där... Blev lite snopen, måste jag erkänna :o Illa mig gjorde jag också! Lär nog få ett rejält blåmärke på nämnda höft, samt att det värker i höger hand... Det värsta var att Elvira tänkte hålla i mig resten av promenaden... Men snälla!!! Där går gränsen. Hellre kryper jag på alla fyra hela vägen!!!
Oh, vad det är roligt att gnälla! Och det är ju synd att inte göra det när jag kan ;)
Potatisgratängen är färdig, ifall någon undrar... Men den höll på att bli mer än färdig, eftersom jag glömde att den stod i ugnen. Det är tur att jag har en fungerande näsa, min ålder till trots! Kände lukten av att det var något som "bakades" i ugnen och kunde rädda den innan den blev förstörd. Det hade inte varit kul att ta med en stor kolbit imorgon.
Det är många som har varit inne och läst min blogg!!! Jag blir väldigt förvånad eftersom jag knappt känner någon. Ja, eller känner någon... Jag känner ju en hel del folk men det är ju ingen av dem som läser bloggar. Jag tror att det är mest Amandas och Elviras kompisar och eventuellt några elever till mig. Kul i alla fall, fast jag hade inte förväntat mig mer än två läsare när jag började blogga. (Mina döttrar, naturligtvis!) Ja, och så jag själv då! Jag tycker ju att min blogg är skitkul och jättebra och bara häftig och cool och... =D Eller hur???
Ni som läser kan väl lämna en hälsning! Jag blir så glad då!!!
Kom ihåg att säga hej till någon du inte känner och ge dem ett leende! Då blir deras dag lite mer värd!
/Maarit
Gick till Coop tidigare i kväll för att handla lite till en potatisgratäng. (Jag ska till en arbetskompis imorgon och det blir knytis. Jag måste med andra ord göra iordning gratängen ikväll eftersom jag inte hinner imorgon.) I alla fall så går jag där i lugnan ro och pratar med Elvira när jag helt plötsligt vurpar. Jag känner att jag bara landar, PANG!, rätt på höger höft. Jag bara ligger kvar en liten stund eftersom jag känner att jag måste göra det. Det är inget sådär graciöst ramlande, som det var när jag var yngre. Bara tjofa, och så ligger jag där... Blev lite snopen, måste jag erkänna :o Illa mig gjorde jag också! Lär nog få ett rejält blåmärke på nämnda höft, samt att det värker i höger hand... Det värsta var att Elvira tänkte hålla i mig resten av promenaden... Men snälla!!! Där går gränsen. Hellre kryper jag på alla fyra hela vägen!!!
Oh, vad det är roligt att gnälla! Och det är ju synd att inte göra det när jag kan ;)
Potatisgratängen är färdig, ifall någon undrar... Men den höll på att bli mer än färdig, eftersom jag glömde att den stod i ugnen. Det är tur att jag har en fungerande näsa, min ålder till trots! Kände lukten av att det var något som "bakades" i ugnen och kunde rädda den innan den blev förstörd. Det hade inte varit kul att ta med en stor kolbit imorgon.
Det är många som har varit inne och läst min blogg!!! Jag blir väldigt förvånad eftersom jag knappt känner någon. Ja, eller känner någon... Jag känner ju en hel del folk men det är ju ingen av dem som läser bloggar. Jag tror att det är mest Amandas och Elviras kompisar och eventuellt några elever till mig. Kul i alla fall, fast jag hade inte förväntat mig mer än två läsare när jag började blogga. (Mina döttrar, naturligtvis!) Ja, och så jag själv då! Jag tycker ju att min blogg är skitkul och jättebra och bara häftig och cool och... =D Eller hur???
Ni som läser kan väl lämna en hälsning! Jag blir så glad då!!!
Kom ihåg att säga hej till någon du inte känner och ge dem ett leende! Då blir deras dag lite mer värd!
/Maarit
Katter, slagsmål och offentliga telefonsamtal!
Just nu har jag mer än en katt hemma. Amanda (min älskade, äldsta dotter) lämnade Hedgars syster, Katten, hos oss igår. Hon ska måla badrumsdörren och det är ju ingen höjdare om Katten drar sig efter den. Varken för Katten eller den nymålade dörren... Så nu kan vi snacka om kattfajt! De kommer inget vidare överens, utan varje minut är konfliktfylld. Jättekul att lyssna på och ännu roligare att måsta gå emellan :/ Tur i oturen att de åtminstone inte skadar varandra. Det sista jag hörde igår innan jag gick och lade mig för att sova var kattslagsmål och det första jag möttes av när jag öppnade sovrumsdörren var två katter som slogs. Det var faktiskt så att jag nästan snubblade över dem när jag gick ut från sovrummet. Undrar om de har slagits hela natten eller om de faktiskt har sovit något också?!
När jag åkte hem med bussen idag efter jobbet så satt jag och tänkte på vad roligt det är med alla slags människor som finns. Långa, korta, tjocka, mellan, magra, mörka, ljusa, blyga, öppna, glada, tystlåtna, högljudda, etcetera. Och när man kombinerar ihop alla dessa drag i olika konstellationer så har vi variationer i nästan all oändlighet, känns det som. Det är kul att observera människor och försöka se vem det är som är på vilket sätt. Tycker jag, i alla fall. Ibland kan jag bara försöka att gissa vad vissa arbetar med, om de är gifta, har barn, är på väg hem eller till en kompis. Fast nu för tiden så är det ganska ofta jag kan få en massa ledtrådar bara med hjälp av mobiltelefonen. Och då menar jag inte min egen utan andras. När folk pratar i telefon offentligt så avslöjar de en hel del om sig själva och privatlivet är inte lika privat längre utan har faktiskt hamnat i offentlighetens ljus. Kom ihåg det när du pratar i mobilen på bussen, i affären eller någon annanstans där det finns människor runt omkring dig. Jag har faktiskt upptäckt att jag själv ibland glömmer att det finns en publik närvarande som blir deltagare av min del i ett telefonsamtal. Det gäller att inte glömma bort sig helt och avslöja sådant som man inte vill att "alla" ska veta!
Kom ihåg att om du ler så känner du dig gladare!
/Maarit =D
Arbetsvecka hela dagen
Jaha, så var det full rulle igen. Arbete och elever och raster och möten och telefonsamtal och rättningar och planeringar och ... Är det fler än jag som blir trött?
Ja, det är mycket varje dag men oh, så roligt ändå! Tänk idag fick jag träffa mina elever igen!!! Det är så att jag har lite abstinens när jag inte har fått träffa dem på länge. De är så härliga och roliga. Idag har jag lyssnat på en svada på engelska som slår det mesta med hästlängder. En elev talade om vad han gjort under lovet i hela 25 minuter. Det suveräna var att han gjorde det på engelska. Ja, mestadels i alla fall. Fast ibland blev det svenska eller kanske snarare svengelska ;) Alla hade jättekul och han lockade till många skratt. Vad härligt det är när människor kan bjuda på sig på det sättet!
Jag måste ju berätta om vårt restaurangbesök i fredags. Vi gick på restaurang för att äta lunch och när jag skulle betala med kortet så blev det lite fel... Notan var på 5050 svenska kronor. Lite väl mycket för tre personer... Eller har jag fel? Pengarna skulle återbetalas men det är ju alltid så att när ett företag ska ha pengar av en kund så går det väldigt fort att ta betalt. När jag däremot var den som skulle få pengar så tog det tre dagar för återbetalningen att landa på kontot! Så kom ihåg att kolla kvittot innan ni skriver på så att ni inte blir panka som kyrkråttor! Fast det är väl de flesta av oss ändå?!?
Det var dagens inlägg. Kom ihåg att ta det försiktigt därute och ta hand om er!/ Maarit
Ja, det är mycket varje dag men oh, så roligt ändå! Tänk idag fick jag träffa mina elever igen!!! Det är så att jag har lite abstinens när jag inte har fått träffa dem på länge. De är så härliga och roliga. Idag har jag lyssnat på en svada på engelska som slår det mesta med hästlängder. En elev talade om vad han gjort under lovet i hela 25 minuter. Det suveräna var att han gjorde det på engelska. Ja, mestadels i alla fall. Fast ibland blev det svenska eller kanske snarare svengelska ;) Alla hade jättekul och han lockade till många skratt. Vad härligt det är när människor kan bjuda på sig på det sättet!
Jag måste ju berätta om vårt restaurangbesök i fredags. Vi gick på restaurang för att äta lunch och när jag skulle betala med kortet så blev det lite fel... Notan var på 5050 svenska kronor. Lite väl mycket för tre personer... Eller har jag fel? Pengarna skulle återbetalas men det är ju alltid så att när ett företag ska ha pengar av en kund så går det väldigt fort att ta betalt. När jag däremot var den som skulle få pengar så tog det tre dagar för återbetalningen att landa på kontot! Så kom ihåg att kolla kvittot innan ni skriver på så att ni inte blir panka som kyrkråttor! Fast det är väl de flesta av oss ändå?!?
Det var dagens inlägg. Kom ihåg att ta det försiktigt därute och ta hand om er!/ Maarit
Det är mycket nu...
Va?!?! Måste jag skriva också, Amanda... Jaha, det är väl bara att göra det då. Jag kan ju berätta om min katt.
Det är så att min hund (Buster) dog för ett och ett halvt år sedan. Efter ett år så kände jag att jag måste ha ett djur och då låg katt nära till hands. Något att gosa med men som inte måste ut med några timmars mellanrum och som klarar sig ensam ett tag. Till skillnad från en ny hund...
Jag bestämde mig för att jag skulle ha en katt som inte var svart och vit (dåliga erfarenheter!) och det skulle vara en hona. Så jag surfade ut på Blocket och där fanns hon! Min katt... Åkte iväg och köpte henne och min äldsta dotter Amanda köpte systern till min katt. Allt var väl och ve och jag var lycklig...
I tisdags klev min make upp efter att ha sovit klart efter sitt nattskift. Det första han talar om är att Hedvig (katten) har kissat i tvättsäcken med rentvätten! Tack för det, tänkte jag. Snäll kisse... När jag ställde mig för att lägga undan det som blivit kissat på väcktes en stark misstanke med kisslukten. I och med detta bad jag min dotter Elvira att hålla i katten så att jag fick undersöka underredet på maskineriet på nämnda Hedvig. Tror ni inte på f-n att det fanns kulor i grenen. Snacka om att vara under-cover. Det blev ett telefonsamtal till veterinären för en beställning av en kastration, vilken ägde rum i onsdags. Hedvig är numera en Hedgar och jag känner mig lite lurad. Men det finns inte mycket mer jag kan göra åt saken. Det är bara att ta skeden vackert i munnen och le.
Och imorgon är det dags att börja jobba igen. Iväg till skolan och hålla i lektioner, sitta på möten, rätta uppsatser och prov och andra uppgifter som lämnas in. Men jag ser fram emot påsken i alla fall!
Ha de alla glada. Och kom ihåg att det gör inte ont att vara snäll. Jag lovar...
Test
Hej nu provar jag min nya blogg!
